|
Snart är vi tillbaka med nya spännande tisdagssammankomster! 21 september Deltagare: Lis Abazi, Kandidatföreningen (moderator), Anne Carlsson, Anders Palm, Rolf Nordemar I sin vardag möter läkaren mer än människans biologiska sida. Läkaren möter en varelse med tankar och funderingar, relationer och ett liv långt större en den biologi som finns närvarande i mottagningsrummet. Läkaren möter ”hela människan” som det ofta sägs men vad är denna helhet och varför ska den tas i beaktan vid vårdandet av en patient? Vilka delar av patienten behöver läkaren uppmärksamma och kan dessa aspekter kvantifieras och mätas och den delen av vården därmed lättare värderas? Är situationen optimal som den är idag eller kan den optimeras och i så fall hur? 28 september Utredning och behandling av personer med sexuella avvikelser och hypersexualitet. En presentation av verksamheten vid Centrum för Andrologi och Sexualmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. 5 oktober 12 oktober 19 oktober 2 november 9 november 16 november Dyslexi eller specifika läs- och skrivsvårigheter är ett multifaktoriellt funktionshinder som kräver tvärprofessionellt omhändertagande och insatser inom olika samhällssektorer som skola, hälso- och sjukvård. Ny forskning, inte minst inom molekylärgenetiken, ger viktig förståelse av såväl basala som funktionella processer bakom språkinlärningen. Vid sammankomsten medverkar experter från specialpedagogik och molekylärgenetik samt med egna erfarenheter av dyslexi. 7 december Hur ökar man den reflektiva förmågan? Vad händer med kroppen och beteendet? 14 december - Julsupé Deltagare: Karin Johannisson, Ola Larsmo, Jörgen Nordenström Det svenska samhället och medicinen var i stora delar outvecklade vid slutet av 1800-talet. Tekniska uppfinningar, ekonomisk utveckling och medicinska framsteg började emellertid skapa förutsättningar för ett ökat välstånd för Sveriges befolkning. Ivar Sandström, paratyreoideas upptäckare, levde i Uppsala vid denna tid. Med utgångspunkt från den tidsepok under vilken han levde målas bilden av Sverige, Uppsala och medicinen. -----------------
2 februari Deltagare: Ingemar Engström (moderator), Vilka innebörder kan begreppet etiskt förhållningssätt ha? Finns det bara ett etiskt förhållningssätt eller finns det flera att välja bland? Är det förhållningssättet som är det viktiga eller är det handlingarna? Hur kan läkarutbildningen befrämja ett etiskt förhållningssätt i sjukvården? Med utgångspunkt från några konkreta exempel i sjukvårdens vardag diskuteras dessa frågeställningar tillsammans med några ledamöter i delegationen för medicinsk etik. 9 februari Deltagare: Göran Bodegård, Ingemar Engström, Agneta Pleijel, författare, Gellert Tamas, journalist Debatten om asylsökande barn med apatisk uppgivenhet som yttrar sig i svåra funktionsbortfall har varit intensiv under de senaste åren. Uppgivenhetssyndrom är ett komplext medicinskt problem där den offentliga diskussionen har grumlats av mytbildningar som har kunnat avfärdas, som att tillståndet är en följd av manipulativ vanvård. Trots alla kunskaper som finns idag hotas apatiska barn fortfarande av utvisning vilket är ett brott mot Barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna. Läkare möts av myndighetskrav när det gäller bedömningen av barnens tillstånd inför en eventuell utvisning. Tisdagsmötet ger en medicinsk, juridisk och etisk bakgrund till problematiken kring de apatiska barnen. Det är viktigt att läkarkåren tar ställning när humanismen i vården och samhället är i fara. 16 februari Deltagare: Klas Sjöberg (moderator), Lars-Erik Holm, Thomas Kjellström, Mikael Köhler, Cecilia Mattsson, Håkan Olsson Sverige har det lägsta antalet vårdplatser per capita i Europa, en medelbeläggning på över 100% och sannolikt bara 2/3 av det antal vårdplatser som behövs för en effektiv vård. Ytterligare neddragningar kommer med stor sannolikhet att leda till försämrad vård och paradoxalt även till en dyrare vård. Vi måste nu samla läkarkåren och de organisationer som bistår i kvalitetsarbetet så vi tillsammans kan påverka sjukvårdens organisation i en riktning som möjliggör en vård som är medmänsklig och värdig för den enskilde där inte bara produktionssiffror och besparingar styr. 16 februari Deltagare: Klas Sjöberg (moderator), Lars-Erik Holm, Thomas Kjellström, Mikael Köhler, Cecilia Mattsson, Håkan Olsson Sverige har det lägsta antalet vårdplatser per capita i Europa, en medelbeläggning på över 100% och sannolikt bara 2/3 av det antal vårdplatser som behövs för en effektiv vård. Ytterligare neddragningar kommer med stor sannolikhet att leda till försämrad vård och paradoxalt även till en dyrare vård. Vi måste nu samla läkarkåren och de organisationer som bistår i kvalitetsarbetet så vi tillsammans kan påverka sjukvårdens organisation i en riktning som möjliggör en vård som är medmänsklig och värdig för den enskilde där inte bara produktionssiffror och besparingar styr. 23 februari Bakom kärlek finns både biologi och psykologi. Jan Marcusson är professor och överläkare på minnesmottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping och har ett stort intresse för kommunikation. Malena Ivarsson är socionom och sexolog och har fördjupat sig inom Jungiansk psykologi. Tillsammans kommer de på sammankomsten att diskutera hur möten mellan människor leder till att kärlek uppstår och ibland även slutar i äktenskap. Läs mer 9 mars Dagens DNA-test ger begränsade möjligheter att försäga vilka sjukdomar en person kommer att drabbas av, men i framtiden kan man få hela sitt genom avläst. Tolkningarna av denna enorma informationsmängd kommer också att förbättras kraftigt och gentester kan vara ett första steg på vägen till en mer personaliserad vård. Att förutsäga sjukdom kommer dock fortfarande att vara svårt, på grund av de komplexa processer som styr deras uppkomst. 16 mars Deltagare: Charlotta Grunewald (moderator), Staffan Bergström, Kristina Gemzell Årligen dör cirka 500 000 kvinnor i samband med graviditet, förlossning och barnsängstid. 23 mars Föreläsare: Jörgen Malmquist Engelskan har världsdominans i tal och skrift inom medicinens område. Det gäller både de biomedicinska grundvetenskaperna och sjukvården. Nya engelska termer och termförkortningar utvecklas i rask takt. Det kan verka praktiskt att ta dem i bruk i befintligt skick. Massmedierna medverkar till en sådan import. Men nackdelarna är uppenbara, särskilt inom sjukvården. De som är verksamma där måste kunna kommunicera begripligt med många omvärldar. Först och främst med de vårdsökande och deras närstående, men dessutom med sjukvårdens administrativa och politiska sfärer och med massmedierna. Då är det oftast ingen fördel att engelskan invaderar när ”greklatinet” går tillbaka. Men undantag finns. Fortlöpande granskning och debatt är behövliga. 13 april
20 april Deltagare: David Svaninger, SLS Kandidatförening, Vad händer med balansen mellan läkare och patient? Vad händer med läkarens kunskaper när "allt" finns tillgängligt med en knapptryckning? Hur kommer internet att förändra läkaryrket och medicinens värld? 27 april - Lennanderföreläsning
|
Mer information Se tidigare
Tid och plats Du behöver inte föranmäla dig! Har du förslag till ämne för
|
Vårens tisdagar (pdf)
Hitta direkt:
Anmäl abstrakt
Sök efter abstrakt
Välkommen till Medicinska Rikstämman i Göteborg
1-3 december!
![Direkt till toppmenyn [alterantivt tryck alt /]](inc/images/pixel.gif){kind=tracking}