Tisdagssammankomster våren 2009

vårens tisdagar

Tisdagssammankomsterna hålls kl. 17.30-19.00 i Svenska Läkaresällskapets hus på Klara Östra Kyrkogata 10 i Stockholm. Ingen föranmälan behövs! Sammankomsterna webbsänds och kan följas direkt eller i efterhand via vår hemsida.

Välkommen!

 britt.nordlander@karolinska.se eller annie.melin@sls.se

3 februari

Tema: Äldre och läkemedel
Del 1: Forskning och praktik

Medverkande: Kerstin Hulter Åsberg (moderator)
Ylva Böttiger, Sten Landahl, Yngve Gustafson,
Barbro Westerholm

Åldrandets läkemedelslära, den nya SBU-rapporten om äldres läkemedelsanvändning, geriatrisk läkemedelsforskning samt diskussion om läkarnas utbildning och ansvar för forskning och utveckling på området.

10 februari
Har våra akutmottagningar något att lära sig av Toyota?

Medverkande: Nasim Farrokhnia (moderator)
Katarina Göransson, Sven Oredsson, Jon Rognes

Idag ställs allt högre krav på patientsäkerhet, effektivitet, produktivitet och resursutnyttjande på akutmottagningen. Våra arbetsmetoder påverkas ständigt, direkt eller indirekt, av den medicinska och tekniska utvecklingen. Frågan är om vi dessutom skulle kunna tänka i nya organisatoriska banor i vårt arbete. Denna sammankomst berör »triage och flödesprocesser på akutmottagningen« i perspektiv av dåtid, nutid och framtid!

17 februari
Sjukvård för papperslösa

Medverkande: Anne Sjögren (moderator)
Niels Lynöoe Svenska Läkaresällskapet - om medicinsk etik och juridik i ett historiskt perspektiv.
Thomas Flodin, Sveriges läkarförbund, om Sjukvård för papperslösa och medicinsk etik.
Henry Ascher, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap - om Sjukvård som mänsklig rättighet och sjukvård för papperslösa ur ett folkhälsoperspektiv.
Anne Sjögren "Sjukvård för papperslösa" Rosengrenska/Röda Korset - om de papperslösas möjligheter till vård och om frivillignätverken i Sverige...
Maria Roskvist IFMSA; International Federation Medical Students Association, om vård för papperslösa ur läkarstudenters vinkel.

24 februari
Presentation av tre jubileumsböcker

Medverkande: Christer Edling (moderator)
Gunnar Broberg och Peter Aspelin

Arbetet med de tre senaste böckerna presenteras ur den jubileumsbokserie som kom till under jubileumsåret 2008. Svenska Läkaresällskapets historia de senaste 50 åren. Redaktör Christer Edling. Svensk medicinhistoria under tusen år av Gunnar Broberg och Från blodhosta till vardagsstress. Sjukvård och medicinare i nittonhundratalets Sverige av Lars Werkö.

3 mars
Värdebaserad medicin och evidensbaserad medicin

Medverkande: Ingemar Engström (moderator)
Helge Malmgren, Nina Rehnqvist-Ahlberg,
Fredrik Svenaeus

Det medicinska mötet kan beskrivas som ett möte mellan två perspektiv; patientens levda erfarenhet och läkarens professionella erfarenhet. I skärningspunkten mellan dessa båda perspektiv formas grunden för det medicinska beslutet. Detta beslut innefattar alltid både fakta och värderingar. Fokuseringen på evidensbaserad medicin (EBM) har varit betydelsefull för den medicinska utvecklingen. De frågor som kan besvaras inom EBM-paradigmet täcker dock inte vårdens vardag i sin helhet. Som ett försök att betona värdefrågornas plats i sjukvården har därför begreppet VBM (värdebaserad medicin) utvecklats som ett komplement till EBM. Betydelsen av att beakta värdefrågor i vården kommer att diskuteras ur filosofiskt och kliniskt-medicinskt perspektiv.

10 mars
Glutenintolerans - en folksjukdom med många ansikten

Medverkande: Jonas F Ludvigsson (moderator),
Klas Sjöberg, Lars Agreus, Markku Mäki

Om symptom vid deliaki hos barn och vuxna. Primärvårdens roll och uredning av celiaki i öppenvård diskuteras. Nya data kring risken för cancer och mortalitet vid celiaki utifrån tunntarmens utseende presenteras. Dessutom, kan man ha genetisk celiaki eller "celiaki utan selmhinneskada"?

24 mars
Barn och ungdomars livsvillkor

Medverkande: Peter Friberg (moderator), Lars Gelander, Eva Tideman, Walter Osika

Sverige har haft världens bästa hälsovårdssystem för barn, men bäst före datum har passerats och hälsovårdssystemet för barn- och ungdom är inte anpassat för dagens samhällsstruktur. Brytgränsen för huvudmannnaskap mellan landstingets (BVC) och kommunens ansvar (skolhälsovård) i 6 års ålder ger allvarliga brister samt stora skillnader mellan olika kommuner samt även mellan olika skolor i samma kommun.
Föräldrastödet är otillräckligt och når inte de mest utsatta barnens föräldrar. Arbetet för att hantera problematiken har påbörjats i riktning mot evidensbaserade metoder men fortfarande är dessa metoder otillräckligt utvärderade i Sverige, såsom t.ex. metodik för generellt föräldrastöd.
Rädsla eller kunskapsunderskott för att ge insatser i tid, inte minst när det gäller fetma, är fortfarande stor vilket gör att många barn inte får hjälp.
 Sammankomsten belyser barn och ungdomars livsvillkor utifrån flera aspekter.
Förekomsten av psykiska och psykosomatiska symtom och hur de kan monitoreras diskuteras, och metoder för att skatta självupplevd hälsa och dess koppling till fysiologiska variabler som blodtryck och kärlfunktion rapporteras. En översiktlig genomgång av riskfaktorer för framtida ohälsa genomförs. Dessutom görs en uppdatering om aktuella barnpsykiatriska diagnoserna, bl.a. depression och ADHD.

31 mars Hur ska läkemedelsskador hos äldre förhindras?

Medverkande: Kerstin Hulter Åsberg (moderator)
Johan Fastbom, Anders Nilsson, Sten Landahl. Ylva Böttiger

Vid mötet tas kvalitetsindikatorer och riktlinjer upp: Socialstyrelsens reviderade kvalitetsindikatorer, nya riktlinjer med prioritering av diagnoser och läkemedel samt icke-farmakologisk behandling, utbildning av läkare i klok läkemedelsförskrivning till äldre.

1 april
Långtidsbiverkningar av läkemedel - är vi för snabba att lansera nya preparat?

Medverkande: Agnes Lindbo (moderator) Kandidatföreningen, Ulf Bergman, Jan Liliemark, Aron Revesz

2004 skakades allmänheten av att cox-2-hämmaren Vioxx ökade risken för hjärtinfarkt och stroke. Nyligen drogs bantningsmedlet Acomplia in på grund av ökad depressionsrisk. Symposiet diskuterar möjligheterna att, vid kliniska prövningar innan lansering, upptäcka biverkningsmanifestationer som uppträder vid förskrivning. Vidare belyses de krav som ställs av läkemedelverkets vid godkännande och uppföljning av preparat. Dras läkemedel in tillräckligt ofta? Bör de första åren efter lansering av ett läkemedel betraktas som in vivo-försök? Vilka åtgärder, om några, bör vidtas för att öka läkemedelssäkerheten?

28 april
Lennanderföreläsning
Bröstmjölk - prototypen för ett funktionellt livsmedel?

Föreläsare Olle Hernell

Amning tillgodoser inte bara barnets näringsbehov i början
av livet och skyddar det från infektioner. Bröstmjölken innehåller en rad bioaktiva substanser som förutom att bidra till optimal tillväxt och utveckling under amningsperioden via
programmering av metabola och andra funktioner har betydelse för individens hälsa även i vuxen ålder. En del av de biologiskt aktiva substanserna, t.ex. vissa fettsyror, enzymer, oligosackarider och cytokiner tillsätts nu i så kallade funktionella livsmedel med bröstmjölken som förebild.

Våra samarbetspartners