Tisdagssammankomster våren 2007

23 januari

 

Medicin i rymden  Se webbsändningen

För att kunna se sändningen, krävs att du har en dator med Windows XP samt Windows Media Player 9 eller senare installerad. Du kan ladda ner programmet kostnadsfritt här.

Moderator: Björn Alkner

Deltagare: Hans Berg och Jonas Spaak

 

Christer Fuglesang har som första svensk någonsin flugit ut i rymden. Att vistas i tyngdlöshet innebär en mängd negativa effekter på människokroppen och det är viktigt att hitta motmedel mot dessa. Mer systematiskt kan effekter av rymdvistelse och olika interventioner studeras genom olika simuleringsmodeller på jorden. Dessa resultat har också stora implikationer för olika patientgrupper som blir inaktiva eller immobiliserade till följd av sjukdom eller skada. Effekter av rymdvistelse på bl.a. muskel, skelett, cirkulation och ventilation kommer att diskuteras liksom metoder för att förebygga dessa oönskade konsekvenser.

 

30 januari Se webbsändningen

 

Progress in patient safety - (Patientsäkerhet)

Sammankomstern hålls på engelska

 

Moderator: Jon Ahlberg

Deltagare: Lucian Leape, Hans Ruthberg
Contact information and articles

 

The Harvard Medical Practice Study var den första stora journalgranskningsstudie som visade att en betydande andel av patienter, som vårdas på sjukhus utsätts för ett fel och misstag och att många av dessa resulterar i patientskador.  Studien publicerades 1991 och kom att bli starten för  det stora intresse för patientsäkerhetsarbete som löper över världen idag. Lucian Leape, som var en av författarna till studien, var tidigare professor i barnkirurgi innan han började arbeta vid Department of Health Policy and Management vid Harvard School of Public Health. Han har över 100 skrifter i ämnet patientsäkerhet och vårdkvalitet. 1999 publicerades boken ”To Err is Human” av det amerikanska Institute of Medicine, i vilken Lucian Leape var en framstående och drivande medlem. Där betonas vikten av systemtänkande för att förhindra undvikbara patientskador. Professor Leape har på vetenskaplig basis argumenterat mot reprimander och bestraffningar av sjukvårdande personal då fel och misstag begås. I stället måste bakomliggande orsaker analyseras och åtgärdas. Inom andra högriskindustrier har man sedan länge utnyttjat kunskaper om samspelet mellan människa, organisation och teknik för att minimera risker för haverier av flygplan, kärnkraftverk, oljeborrplattformar m.fl. men detta synsätt har haft svårt att tränga in i sjukvården. Det finns tre offer vid en patientskada: patienten, den felande läkaren/sköterskan och organisationen. Var och en av dessa behöver hjälp och stöd, var och en på sina villkor. Att utse en syndabock är ett säkert sätt att undvika att dra lärdom av händelsen, som således riskerar att upprepas.

 

6 februari   Se webbsändningen

 

Glesbygdsmedicin – hälso- och sjukvård på lika villkor, en politisk och medicinsk utmaning?

 

Moderator: Lars Agréus

Deltagare: Anders Ehnberg, Christer Andersson, Peter Berggren, Michael Kampitsch

 

Svensk förening för Glesbygdsmedicin bildades i april 2001 och är en intresseförening för läkare och övrig sjukvårdspersonal verksamma i Sveriges glesbygdsområden. Som glesbygd definieras inom föreningen om man har mer än 30 min till närmaste sjukhus, vilket vanligen innebär att man har ett primäransvar för all sjukvård i sitt täckningsområde. Detta ställer särskilda krav på sjukvårdspersonalens kompetens, både vad gäller bredd och nivå. Ett av föreningens huvudsyften är att befrämja och utveckla utbildningen inom glesbygdsmedicinens faktaområden. Vid kvällens föredrag presenteras glesbygdsmedicinens olika särdrag, olika vägar till utbildning inom glesbygdsmedicin berörs.

Den sjukvårdsverksamhet som bedrivs i vår glesbygd har under årens lopp, i tider av besparing, i många stycken varit ifrågasatt. Den neddragning av avancerad vård i glesbygd som skett under den senaste 10 års perioden är med föreningens insats som opinionsbildare förhoppningsvis hejdad men vårdmodellen är fortfarande på visa ställen ifrågasatt. Vi vill också belysa den utveckling av Rural medicine som sker på andra ställen i världen, där man inser Glesbygdsmedicinens värde och snarare upprustar och för avancerad vård närmare människorna.

 

13 februari  Se webbsändningen

 

Hur sjuka är feta tonåringar?

 

Moderator: Claude Marcus
Deltagare: Peter Friberg och Malin Werling 

 

20 februari  Se webbsändningen 

Svalget och övre luftvägen i ett spännande samspel

 

Moderator: Olle Ekberg

Deltagare: Lars I Eriksson, Rickard Kuylenstierna

 

Farynx är gemensam kanal för sväljning och andning. Under normala omständigheter kommer nedsvald föda att hamna i esofagus medan inandad luft hamnar i trachea. För att detta skall fungera krävs ett välkoordinerat samspel. Detta sker på hjärnstamsnivå. Inkoordination kan leda till allvarliga komplikationer om nedsvald föda hamnar i luftvägarna. Detta är vanligt vid olika neurologiska sjukdomar, men även bland äldre. Men även farmaka kan påverka såväl koordinationen som muskulaturen i farynx och larynx. Presentationen avser att beskriva normal och onormal sväljning samt hur koordinationen med andning kan registreras. Olika funktionsavvikelser kommer att beskrivas liksom terapeutiska möjligheter.

 

27 februari  Se webbsändningen

 

Tid att tala om tunntarmen – nya aspekter på diagnostik och behandling av kolesterolrubbningar

 

Moderator: Bo Angelin

Deltagare: Mats Eriksson, Mats Rudling

 

Kolesterolsänkande behandling har fått en allt större betydelse för att förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdomar. Ny kunskap om hur kolesterol tas upp i tarmen och hur nedbrytningen av kolesterol till gallsyror regleras har lett till nya möjligheter att diagnosticera och behandla störningar i lipidomsättningen. Här presenteras nya data som visar på tarmens stora betydelse för den normala kolesterolbalansen och hur nya principer för behandling kan utvecklas.

 

6 mars

 

Psoriasis – inte bara i huden  Se webbsändningen

 

Moderator: Mona Ståhle

Deltagare: Gerd Michaëlsson

 

Psoriasis är en vanlig sjukdom som drabbar 2–3% i vår del av världen, c:a 300 000 individer i Sverige. Orsaken är ännu i grunden okänd, men psoriasis betraktas som en komplex sjukdom där arvsanlag i kombination med omgivningsfaktorer avgör om man ska utveckla sjukdom. Symptomen omfattar i första hand hudutslag, men det finns en växande insikt om att psoriasis även är associerad med risk för andra sjukdomar. Ledbesvär, psoriasisartrit utvecklas under livet hos c:a 1/3 av patienterna. Aktuell forskning visar också, kanske något förvånande att psoriasis, fr.a. utbredda och svåra former, är förenad med en betydande risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom. En kombination av faktorer med tendens att utveckla en metabol störning med övervikt och höga blodfetter samt livsstilsfaktorer såsom rökning bidrar sannolikt till detta.

Pustulosis palmoplantaris (PPP) är en särform av psoriasis som f f a drabbar rökande kvinnnor. Målet för inflammationen är svettutförsgången. PPP är förenad med ökad förekomst av autoimmun thyroideasjukdom, störd kalciumhomeostas och ökad risk för diabetes. Såväl vid PPP som psoriasis vulgaris och psoriasisartrit finns en ökad prevalens av tyst celiaki/glutenöverkänslighet. Patienter med psoriasis vulgaris och PPP som är glutenöverkänsliga blir starkt förbättrade på glutenfri kost. Sammanfattningsvis visar aktuell forskning att psoriasis är associerad med symptom från flera organ än huden.

 

13 mars

 

Om saltet i maten  Se webbsändningen

 

Moderator: Olle Melander

Deltagare: Mattias Aurell,

Lena Hulthen, Åke Bruce

 

Salt och hypertoni – bakgrund och historik

Hur mycket salt äter vi och varifrån kommer saltet? Blodtryckssänkande effekt av saltrestriktion och prediktion av saltkänslighet.Hur kan vi sänka saltintaget i befolkningen? Livsmedelsverkets arbete.

 

20 mars

 

Utbildar vi för få läkare?  Se webbsändningen

 

Moderator: Susanna Brauner, Kandidatför.

Deltagare : Kjell Asplund, Hanna Åsberg

Mycket tyder på att Sverige står inför en omfattande läkarbrist inom de närmsta decennierna. Redan idag finns stora svårigheter att fylla tjänsterna inom vissa specialiteter, såsom allmänmedicin och psykiatri. Problemet finns framför allt på de mindre landsortssjukhusen. De stundande stora pensionsavgångarna riskerar att drabba hårt, eftersom 40% av alla specialister är över 50 år idag. Det ökande vårdbehovet från en åldrande befolkning kommer antagligen också att kräva fler läkare.

I Sverige utbildas ca 1 000 läkare varje år, samtidigt får ytterligare lika många med utländsk examen tillstånd att arbeta i Sverige. Antalet svenska studenter som läser till läkare utomlands ökar och de allra flesta vill flytta tillbaka till Sverige för att sedan jobba här. Är det rätt att vi utnyttjar andra länders utbildningssystem för att utbilda läkare? Hur ska vi kunna utbilda de läkare vi behöver, utan att försämra utbildningskvaliteten?

 

27 mars

 

Läkaren och apotekaren – vårdens nygamla radarpar  Se webbsändningen

 

Moderator: Kerstin Hulter Åsberg

Deltagare: Claes Mörlin, Ulrika Gillespie, Anna Alassaad m.fl.

 

Läkemedelsbehandling är den vanligaste vårdåtgärden, och också den som orsakar flest fel. Mellan 10 och 20 procent av alla akutinläggningar orsakas av läkemedelsproblem. Antalet läkemedel per person ökar hela tiden och mest för de äldsta patienterna. Kunskap om riskläkemedel för äldre, om polyfarmaci, om läkemedelsbiverkningar och interaktioner, om dosering med hänsyn till vikt och njurfunktion blir allt viktigare. Apotekaren/farmaceuten har fått en ny roll som samarbetspartner till läkaren och sjuksköterskan och är en nygammal aktör  i vårdteamen på sjukhus, i primärvård och i kommunernas olika boenden.

Läkemedelsgenomgångar kan se ut på olika vis och vi vill visa på goda exempel, som kan förbättra patientens läkemedelsbehandling och underlätta läkarens arbete. Vi tar avstamp i en pågående kontrollerad studie med läkemedelsgenomgångar hos akut inlagda patienter 80 år och äldre på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Projektet har redan vunnit posterpris på Riksstämman två gånger.

 

17 april

 

Människovärdet i vården  Se webbsändningen

 

Moderator: Josef Milerad

Deltagare: Carl-Henning Wijkmark, Niels Lynöe, Stig Nyman och Jan Halldin

 

Kan den ökade ekonomistyrningen av sjukvården leda till sämre respekt för patienters människovärde? Marginaliserade patientgrupper som apatiska flyktingbarn, psykiskt sjuka, missbrukare, hemlösa och äldre far ofta illa i vården. Finns det risk för att vår tolerans för att alltfler grupper inte behandlas på ett värdigt sätt ökar och vilka kan orsakerna vara? Det har skett en radikal förändring av vårdens styrning under de senaste 10–20 åren. Mest påtagligt är den kortsiktiga ekonomistyrningen, vilken medfört att patienten alltmer blivit en handelsvara. Därigenom har det humanistiska perspektivet och människovärdet i vården försvagats. Varför är det så tyst i diskussionen rörande denna etiska konflikt både från vårdarbetarna själva och från företrädarna för medicinsk etik?

Hur kan vi från våra olika positioner i vårdorganisationen verka för att människovärdet i vården upprätthålls?

I detta första seminarium vill vi övergripande diskutera dessa frågor med en författare, en medicinetiker, en sjukvårdspolitiker och en läkare/forskare.

I en andra tisdagssammankomst hösten 2007 planeras en diskussion av samma tema med olika vårdföreträdare. Vid Rikstämman 2007 är avsikten att ha ett symposium i ämnet med bland andra inbjudna sjukvårdspolitiker och företrädare för olika vårdförbund.

Läkartidningen står som medarrangör och avsikten är att dokumentera dessa tre seminarier rörande människovärdet i vården.

 

24 april

 

Lennander-föreläsning  Se webbsändningen

Antibakteriella egenskaper hos guld och silver

 

Föreläsare: Åsa Melhus

 

--------------

 

18 september kl 17.30

 

Människovärdet i vården II.

Får grupper som bidrar mindre till samhällets ekonomi en sämre sjukvård?

 

Moderator Josef Milerad

Deltagare: Bo Burström, Jan Halldin, Thomas Wohlin, Monica Löfvander, bitr sjukvårdslandstingsråd, Lars-Joakim Lundquist

 

Tisdagssammankomsten den 17 april i år om ”Människovärdet i vården”  med deltagande av bl a en författare/filosof, en medicinetiker,  en socialmedicinare och en sjukvårdspolitiker väckte stort intresse.

Utgångspunkten var bland annat om ökade ekonomistyrningen i sjukvården leder till medvetna eller omedvetna prioriteringar som leder till olika vård för olika grupper och urholkar respekten för enskilda patienters människovärde.

Vi vill nu fortsätta denna diskussion och utgår denna gång från primärvårdens verklighet sett ur ett Stockholmsperspektiv. När ekonomistyrningen blir starkare och enskilda läkare och vårdcentralchefer ställs inför prioriteringar på patientnivå, sätter man inte målet för hälso- och sjukvårdslagen ”en god hälsa och vård på lika villkor i hela befolkningen” spel?

Finns risken för omedvetna prioriteringar så att socialt väletablerade patienter får en vård som marginaliserade patientgrupper med ofta sammansatta vårdbehov i praktiken inte kan erbjudas? Efterlevs de etiska riktlinjerna eller har pengar blivit viktigare än etiken? För att få lyfta fram och konkretisera dessa frågor redovisas fakta från sjukvårds­register och folkhälsoenkäter i Stockholms län. Två primärvårdsläkare med stor erfarenhet av dessa frågor, en ansvarig sjukvårdspolitiker kommer till­sammans med övriga panelen redovisa sina erfarenheter och förslag på hur problemet skall tacklas.

 

25 september kl 17.30

 

Var i hjärnan sitter moralen?

 

Moderator: Joar Gutestam

Deltagare: Fredrik Svenaeus, Katarina Wahlund, Peter Århem

 

Naturvetenskapernas framsteg under de senaste årtiondena har gett nya perspektiv på frågan om relationen mellan kropp och själ. Men de filosofiska implikationerna av denna forskning slutar inte där: enligt vissa kan den också ge nya insikter i vad moral är och hur den fungerar.

Har vi ett moralcentrum i hjärnan? Kan det i så fall saknas eller gå sönder hos vissa individer? Och förändrar den nya neurovetenskapen vår bild av oss själva som moraliska subjekt? I denna tisdagssammankomst träffas företrädare för filosofi, neurovetenskap och psykiatri för ett samtal i regi av Kandidatföreningen.

 

 

2 oktober kl 17.30

 

Vad innebär ’kvalitet’ i äldrevården?

 

Moderator: Gunnar Akner

Deltagare: Lars Hedberg, Stig Nyman

 

Vården av äldre personer med olika kombinationer av sjukdomar och skador med åtföljande funktionsnedsättningar utgör en central del av välfärdssamhället och motsvarar mycket stora mänskliga värden och kräver betydande resurser. Det är därför anmärkningsvärt att en lång rad rapporter från olika offentliga organ sedan en följd av år riktat kraftig kritik mot den svenska äldrevården. Man kan även förundras över hur lite hälso- och sjukvårdens verkar ta till sig av den massiva kritiken. Är kritiken eller förväntningarna överdrivna? Vad innebär ’kvalitet i äldrevården’ konkret i praktiken vid vården av en enskild äldre person?

Dessa frågor kommer att diskuteras av en geriatriker, en äldre patient, landstingsrådet Stig Nyman i Stockholm samt landstingsrevisor Lars Hedberg, Norrbotten.

 

9 oktober kl 17.30

 

Information om Nobelpriset

 

 

16 oktober kl 17.30

 

Förslag till Nationellt program för suicidprevention

 

Moderator: Danuta Wasserman

Deltagare: Helena Silverhielm

 

Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) har överlämnat till Regeringen den 15 december; Förslag till nationellt program för suicidprevention.

Under SLS mötet kommer medicinalråd Helena Silfverhielm vid Socialstyrelsen tillsammans med professor vid Karolinska Institutet och chef för Nationellt centrum för suicidprevention (NASP) Danuta Wasserman att redovisa förslag på självmordspreventiva strategier och åtgärder som skall vara riktade till huvudmännen för hälso- och sjukvård, socialtjänst och skolhälsovård/elevhälsa.

Danuta Wasserman kommer att redogöra för vetenskaplig evidens beträffande behandling och förebyggande av självmordsförsök och självmord enligt SBU:s och SOSs kriterier och Helena Silfverhielm kommer att redovisa resultaten av alla de anmälningar som inkommit till Socialstyrelsen rörande självmord som begåtts inom eller i nära anslutning till hälso- och sjukvården.

Utrymme för diskussion beträffande implikationer av våra respektive genomgångar för det fortsatta suicidpreventiva arbetet inom hälso- och sjukvården kommer att finnas.

 

 

23 oktober kl 17.30

 

Polio – sjukdomen som kom och försvann, dock inte spårlöst…

 

Moderator: Erling Norrby

Deltagare: Kristian Borg, Margareta Böttiger, Erik Lycke och Ragnar Norrby

 

Det är i år nittio år sedan poliovaccination infördes i Sverige. Några år efter det att vaccinationen påbörjats hade sjukdomen, och i huvudsak allt cirkulerande virus, eliminerats ur landet. I dag har de flesta människor i vårt land inget begrepp om vilken sjukdom de besparas och om den dramatik som polioepidemierna innebar under första hälften av förra seklet.

Sverige kom att representera ett av de få länder i världen som enbart använt inaktiverat vaccin. Härigenom har vi besparats de poliofall som i låg frekvens är associerade med användning av levande vaccin. I spåren av Världshälsoorganisationens framgångsrika utrotning av polio - genomgående med användning av levande vaccin - i samtliga länder på vår jord utom fyra, återkommer nu en allmän användning av inaktiverat vaccin. Det är i dag en öppen fråga om och när polio slutligt kan ha utrotats från vår jord och vaccinering slutligt kan upphöra.    

Polioepidemiernas uppträdande och försvinnande är en produkt av utmognaden av människans civilisationer. Epidemiernas historia blev kort, men vi påminns fortfarande i dag om de sista av dem genom att personer som då infekterades i dag kan utveckla postpoliosyndrom.

 

 

30 oktober kl 17.00

 

Årshögtid

Ordförandens högtidsföreläsning

 

Anna Engström-Laurent

 

 

6 november kl 17.30

 

Nya behandlingsmetoder vid anorexi, bulimi och hetsätningsstörningar

 

Moderator: Anna-Maria af Sandeberg

Deltagare: Ata Ghaderi, Lauri Nevonen

 

Mobila team som akutinsats i hemmet för tidigare och snabbare behandling av barn och ungdomar med ätstörningar kan många gånger hindra en allvarlig utveckling. Stockholms Centrum för Ätstörningar har sedan 2004 inrättat team bestående av sjuksköterskor, läkare och familjeterapeut som kan åka hem till familjen och ge stöd kring måltider. Att ge unga människor och deras föräldrar tidigt stöd kring regelbundet och tillräckligt ätande har visat sig snabba på tillfrisknandet och minska behov av mer långdragna och krävande insatser.

Psykoterapi är den rekommenderade behandlingsformen vid anorexia nervosa för unga vuxna men hittills har endast ett tiotal välgjorda behandlingsstudier i världen publicerats. Vid Anorexi-bulimienheten, Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus i Göteborg pågår en intressant randomiserad anorexistudie för unga vuxna. Bakgrund, design, behandlingsmodeller samt erfarenheter kommer att redovisas.

Ätstörningar tycks öka och gå ner i åldrarna. Detta kräver nyare grepp och mer effektiva preventions och behandlingsprogram. Aktuell forskning visar att vägledd självhjälp kan vara en bra förstastegsbehandling vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning. Här presenters design och resultat av studier som använt sig av Internetledd självhjälp. En ökad individualisering av kognitiv beteendeterapi kan i dessa sammanhang ge bättre effekt och minska återfallsrisken jämfört med standardiserad behandling.

 

 

13 november kl 17.30

 

Aktuell debatt – Kirurgi och EBM

 

Moderator: David Bergqvist

Deltagare: Kerstin Nilsson, Jörgen Nordenström, Britt Nordlander

 

Evidensbaserad medicin (EMB) som begrepp har endast knappa 20 år på nacken.

Namn som Cochrane och Sackett är starkt förknippade med begreppet. Som fenomen är EBM dock mycket äldre än så. Det handlar om att integrera resultat av bästa möjliga forskning med klinisk expertis och erfarenhet för att kunna optimera beslutsprocessen bakom handläggningen av enskilda patienter. Vetenskap och beprövad erfarenhet som klinisk ledstjärna uttrycker egentligen samma sak. För att få bästa möjliga kliniska evidens finns ett hierarkiskt system av studier, där den randomiserade kontrollerade studien värderas högst, metaanalyser och systematiska översikter kommer därefter och i andra änden av evidenshierarkin finns fallrapporter och enskilda auktoriteters uppfattningar. Randomiserade studier av farmakologiska effekter är i princip enkla: om studierna görs dubbelblinda på tillräckligt stora populationer utan alltför många exklusionskriterier för att hålla generaliserbarheten hög är i allmänhet resultaten pålitliga. När det gäller utvärdering av kirurgiska metoder föreligger en rad svårigheter såsom de enskilda kirurgernas preferenser och tekniska skicklighet, svårigheter att göra blindade studier, svårigheter att få finansiellt stöd (jfr med industristödet i läkemedelstudier), patienternas uppfattningar etc. Syftet med symposiet är att peka på dessa svårigheter, att analysera problem och eventuella lösningar vid studier av kirurgiska metoder, att orientera om SBUs arbetssätt och att exemplifiera med icke-farmakologiska studier från otorhinolaryngologi, gynekologi, obstetrik och kärlkirurgi.

 

 

 

20 november kl 17.30

 

Kontaktallergier mot kemikalier – nytt om risker, regler och prevention

 

Moderator Carola Lidén

Deltagare: Anders Boman, Jeanne Duus Johansen, Brita Oredsson Hagström, Monica Tammela

 

Sammankomsten genomförs delvis på engelska

 

Nickel, hårfärgämnen, parfymämnen och konserveringsmedel är viktiga orsaker till allergi och besvärligt kontakteksem i ansiktet, på händerna eller kroppen. 15-20% av den vuxna befolkningen har allergi mot något av de vanligaste kontaktallergenen. Många av ämnena är starkt allergiframkallande och de finns i kemiska produkter, kosmetika och andra konsumentprodukter som är svåra att undvika.Vad är orsaken till att allergi mot vissa ämnen ökar medan andra minskar? Vem kan göra vad för att förebygga kontaktallergi och minska problemet? Vad kan patienten, konsumenten eller den yrkesverksamma göra? Vilket ansvar har producenterna? Hur fungerar EUs kemikalie- och kosmetikalagstiftning? Hur kan vården och vetenskapssamhället bidra till att minska risken för kontaktallergi och eksem?

 

4 december kl 17.30

 

Läkarassisterat självmord

 

Moderator: Niels Lynöe

 

Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik har under våren 2007 genomfört en enkät om svenska läkares inställning till så kallad läkarassisterat självmord. I studien ingick 1200 slumpvist utvalde läkare inbegripande 200 invärtesmedicinare, 200 kirurger, 200 onkologer, 200 geriatriker, 200 allmänläkare och 200 psykiatriker. Vid sammankomsten kommer resultaten av undersökningen att presenteras och diskuteras.

 

11 december kl 18.00

 

Julsupé

Hur tänker doktorn?

 

Föreläsare: Åsa Nilsonne

• Mer information
  Tisdagssammankomsterna hålls i Läkaresällskapets hus kl 17.30 på Klara Östra Kyrkogata 10 i Stockholm. Efter sammankomsten finns det möjlighet att äta middag till ett lågt pris.
  Ingen föranmälan behövs till sammankomsten eller middagen.
  
  
• Har du förslag till ämne för en tisdagssammankomst?
  Kontakta britt.nordlander@karolinska.se eller annie.melin@sls.se
  
  

 

 

Våra samarbetspartners