Tisdagssammankomster 2009

3 februari

Tema: Äldre och läkemedel
Del 1: Forskning och praktik

Medverkande: Kerstin Hulter Åsberg (moderator)
Ylva Böttiger, Sten Landahl, Yngve Gustafson,
Barbro Westerholm

Åldrandets läkemedelslära, den nya SBU-rapporten om äldres läkemedelsanvändning, geriatrisk läkemedelsforskning samt diskussion om läkarnas utbildning och ansvar för forskning och utveckling på området.

10 februari
Har våra akutmottagningar något att lära sig av Toyota?

Medverkande: Nasim Farrokhnia (moderator)
Katarina Göransson, Sven Oredsson, Jon Rognes

Idag ställs allt högre krav på patientsäkerhet, effektivitet, produktivitet och resursutnyttjande på akutmottagningen. Våra arbetsmetoder påverkas ständigt, direkt eller indirekt, av den medicinska och tekniska utvecklingen. Frågan är om vi dessutom skulle kunna tänka i nya organisatoriska banor i vårt arbete. Denna sammankomst berör »triage och flödesprocesser på akutmottagningen« i perspektiv av dåtid, nutid och framtid!

17 februari
Sjukvård för papperslösa

Medverkande: Anne Sjögren (moderator)
Niels Lynöe Svenska Läkaresällskapet - om medicinsk etik och juridik i ett historiskt perspektiv.
Thomas Flodin, Sveriges läkarförbund, om Sjukvård för papperslösa och medicinsk etik.
Henry Ascher, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap - om Sjukvård som mänsklig rättighet och sjukvård för papperslösa ur ett folkhälsoperspektiv.
Anne Sjögren "Sjukvård för papperslösa" Rosengrenska/Röda Korset - om de papperslösas möjligheter till vård och om frivillignätverken i Sverige...
Maria Roskvist IFMSA; International Federation Medical Students Association, om vård för papperslösa ur läkarstudenters vinkel.

24 februari
Presentation av tre jubileumsböcker

Medverkande: Christer Edling (moderator)
Gunnar Broberg och Peter Aspelin

Arbetet med de tre senaste böckerna presenteras ur den jubileumsbokserie som kom till under jubileumsåret 2008. Svenska Läkaresällskapets historia de senaste 50 åren. Redaktör Christer Edling. Svensk medicinhistoria under tusen år av Gunnar Broberg och Från blodhosta till vardagsstress. Sjukvård och medicinare i nittonhundratalets Sverige av Lars Werkö.

3 mars
Värdebaserad medicin och evidensbaserad medicin

Medverkande: Ingemar Engström (moderator)
Helge Malmgren, Nina Rehnqvist-Ahlberg,
Fredrik Svenaeus

Det medicinska mötet kan beskrivas som ett möte mellan två perspektiv; patientens levda erfarenhet och läkarens professionella erfarenhet. I skärningspunkten mellan dessa båda perspektiv formas grunden för det medicinska beslutet. Detta beslut innefattar alltid både fakta och värderingar. Fokuseringen på evidensbaserad medicin (EBM) har varit betydelsefull för den medicinska utvecklingen. De frågor som kan besvaras inom EBM-paradigmet täcker dock inte vårdens vardag i sin helhet. Som ett försök att betona värdefrågornas plats i sjukvården har därför begreppet VBM (värdebaserad medicin) utvecklats som ett komplement till EBM. Betydelsen av att beakta värdefrågor i vården kommer att diskuteras ur filosofiskt och kliniskt-medicinskt perspektiv.

10 mars
Glutenintolerans - en folksjukdom med många ansikten

Medverkande: Jonas F Ludvigsson (moderator),
Klas Sjöberg, Lars Agreus, Markku Mäki

Om symptom vid deliaki hos barn och vuxna. Primärvårdens roll och uredning av celiaki i öppenvård diskuteras. Nya data kring risken för cancer och mortalitet vid celiaki utifrån tunntarmens utseende presenteras. Dessutom, kan man ha genetisk celiaki eller "celiaki utan selmhinneskada"?

17 mars
1900- talets stora epedemi om hjärt-kärlsjukdomarnas uppgång och fall
Medverkande: Kjell Asplund

24 mars
Barn och ungdomars livsvillkor

Medverkande: Peter Friberg (moderator), Lars Gelander, Eva Tideman, Walter Osika

Sverige har haft världens bästa hälsovårdssystem för barn, men bäst före datum har passerats och hälsovårdssystemet för barn- och ungdom är inte anpassat för dagens samhällsstruktur. Brytgränsen för huvudmannnaskap mellan landstingets (BVC) och kommunens ansvar (skolhälsovård) i 6 års ålder ger allvarliga brister samt stora skillnader mellan olika kommuner samt även mellan olika skolor i samma kommun.
Föräldrastödet är otillräckligt och når inte de mest utsatta barnens föräldrar. Arbetet för att hantera problematiken har påbörjats i riktning mot evidensbaserade metoder men fortfarande är dessa metoder otillräckligt utvärderade i Sverige, såsom t.ex. metodik för generellt föräldrastöd.
Rädsla eller kunskapsunderskott för att ge insatser i tid, inte minst när det gäller fetma, är fortfarande stor vilket gör att många barn inte får hjälp.
  Sammankomsten belyser barn och ungdomars livsvillkor utifrån flera aspekter.
Förekomsten av psykiska och psykosomatiska symtom och hur de kan monitoreras diskuteras, och metoder för att skatta självupplevd hälsa och dess koppling till fysiologiska variabler som blodtryck och kärlfunktion rapporteras. En översiktlig genomgång av riskfaktorer för framtida ohälsa genomförs. Dessutom görs en uppdatering om aktuella barnpsykiatriska diagnoserna, bl.a. depression och ADHD.

31 mars Hur ska läkemedelsskador hos äldre förhindras?

Medverkande: Kerstin Hulter Åsberg (moderator)
Johan Fastbom, Anders Nilsson, Sten Landahl. Ylva Böttiger

Vid mötet tas kvalitetsindikatorer och riktlinjer upp: Socialstyrelsens reviderade kvalitetsindikatorer, nya riktlinjer med prioritering av diagnoser och läkemedel samt icke-farmakologisk behandling, utbildning av läkare i klok läkemedelsförskrivning till äldre.

1 april
Långtidsbiverkningar av läkemedel - är vi för snabba att lansera nya preparat?

Medverkande: Agnes Lindbo (moderator) Kandidatföreningen, Ulf Bergman, Jan Liliemark, Aron Revesz

2004 skakades allmänheten av att cox-2-hämmaren Vioxx ökade risken för hjärtinfarkt och stroke. Nyligen drogs bantningsmedlet Acomplia in på grund av ökad depressionsrisk. Symposiet diskuterar möjligheterna att, vid kliniska prövningar innan lansering, upptäcka biverkningsmanifestationer som uppträder vid förskrivning. Vidare belyses de krav som ställs av läkemedelverkets vid godkännande och uppföljning av preparat. Dras läkemedel in tillräckligt ofta? Bör de första åren efter lansering av ett läkemedel betraktas som in vivo-försök? Vilka åtgärder, om några, bör vidtas för att öka läkemedelssäkerheten?

28 april
Lennanderföreläsning
Bröstmjölk - prototypen för ett funktionellt livsmedel?

Föreläsare Olle Hernell

Amning tillgodoser inte bara barnets näringsbehov i början
av livet och skyddar det från infektioner. Bröstmjölken innehåller en rad bioaktiva substanser som förutom att bidra till optimal tillväxt och utveckling under amningsperioden via
programmering av metabola och andra funktioner har betydelse för individens hälsa även i vuxen ålder. En del av de biologiskt aktiva substanserna, t.ex. vissa fettsyror, enzymer, oligosackarider och cytokiner tillsätts nu i så kallade funktionella livsmedel med bröstmjölken som förebild.

22 september
Farsoter och andra sjukdomar i krigens spår:
Ett finsk-svenskt 200-årsminne och dagens Afrika.

Deltagare: Åsa Molde (moderator), Kjell Asplund, Johan von Schreeb

I september 1809 slöts fred efter det krig som ledde till rikssprängningen mellan Sverige och Finland. Som i många andra krig var det farsoterna som slutligen avgjorde utgången av kriget. Många faktorer bidrog till den katastrof som drabbade både soldater och civila, däribland avsaknad av nationell ledning, undermålig beredskap, usla sanitära förhållande och sammanbrott av stridsviljan till följd av sjukvårdens brister. Det finns uppenbara paralleller med dagens stora katastrofer i krigens spår.

29 september
HPV infektioner och deras konsekvenser genitalt och i munhålan.

Deltagare: Eva Rylander, Tina Dalianis, Eva Munck-Wikland

Det finns över 100 HPV typer, varav några är onkogena. HPV förekommer 99% av all livmoderhalscancer (450 fall/år i Sverige). Det är också känt att ca 25% av all huvudhalscancer innehåller HPV och då vanligast i tonsill- och tungbascancer (ca 250 fall/år i Sverige) varav 70% hos män.
Idag finns vaccin mot HPV16/18/6/11 och skolhälsovården ska från 1 januari 2010 erbjuda vaccination mot HPV till vårdnadshavare till flickor i årskurs 5–6 (födda 1999 eller senare). Skolhälsovården ges möjlighet att ordinera vaccinet också till flickor födda 1998. Genom vaccinering av flickor kommer förhoppningsvis ca 70% av all livmoderhalscancer att förhindras. Dessutom kommer kondylom hos flickor men även hos heterosexuella unga män att minska. Allt färre kvinnor kommer att ha cellförändringar och dagens cancerförebyggande behandlingar som innebär en stor arbetsbörda inom gynekologin kommer att bli färre redan inom några få år.
Nyligen, har vi visat på en 7-faldig ökning av HPV positiv tonsillcancer mellan 1970–2006 Under 2006–2007 var 93% av all tonsillcancer positiv. Vi vet att patienter med HPV+ tonsillcancer har bättre prognos än patienter med HPV- tonsillcancer (80% resp 35% 5 års överlevnad). Vad innebär vaccinet för utvecklingen av dessa tumörer, vad innebär ökningen av tonsillcancer för vilka grupper man bör vaccinera? Detta är frågor som kommer att diskuteras.

6 oktober
Årets Nobelpristagare presenteras

Deltagare: Ledamöter från Nobelkommittén

13 oktober
Finns indikation för hyperbar syrgasbehandling (HBO)?

Deltagare: Claes Frostell (moderator), Nicklas Oscarsson
(strålproctit och strålcystit), Magnus Löndahl (diabetesfotsår), Claes Frostell (svåra mjukdelsinfektioner, neurokirurgiska infektioner), Anders Oldner (Con – bristfällig evidens för HBO)

Behandling med HBO har varit kontroversiellt och ibland drivits med entusiasm på bristfälligt dokumenterade indikationer. Nu finns det nya data som bör spridas och diskuteras.

20 oktober
Är fördelningen av forskningsmedel rättvis och samhällsekonomisk?

Deltagare: Caroline Mellberg (moderator), Tommy Olsson och andra verksamma forskare

Största delen av bidragen till svensk medicinsk forskning kommer från den ideella sektorn. Hjärtlungfonden och Cancerfonden är två stora bidragsgivare. Men hur går det för lågstatussjukdomarna? Vem samlar pengar till forskning om psykisk ohälsa och/eller sjukdomar i rörelseorganen? 

27 oktober
När evidensen är otillräcklig – är konsensus svaret?

Deltagare: Mats Eliasson (moderator), Ingemar Bohlin, Stefan Lohmander, Nina Rehnquist

Hur ska myndigheter och professionella organisationer agera vad gäller rekommendationer till vården när evidensen är bristfällig och inte räcker till traditionell evidensgradering, dvs lägsta evidensnivå enl GRADE eller SBU? Sammankomsten berör inte individuellt beslutsfattande inför en enskild patient utan hur vården kan få vägledning vid val om diagnostiska strategier eller behandlingar. Erfarenheter från användning av modfierad Delfi-metod för konsensus inom Socialstyrelsens riktlinjearbete presenteras. Hur genomförs en konsensusprocess i praktiken? Vad blir konsekvenserna om vi accepterar konsensumetodik – kommer det att uppfattas som ett bakslag för evidensbaserad medicin eller som ett viktigt komplement? Hur ska vi utveckla detta i Sverige? Inom SKL, Läkaresällskapet, Socialstyrelsen, SBU och Läkemedelsverkets workshops?

3 november
Årshögtid
Ordförandens högtidsföreläsning, Peter Aspelin

10 november
Rökfri vid operativa ingrepp
– har vi råd att låta bli?

Deltagare: Johanna Adami (moderator), Hanne Tønnesen,
Li Felländer-Tsai, Richard Lövenberg

Idag är det ytterst få kliniker i Sverige som erbjuder rökavvänjning även om metoden för att minska ohälsa och utgifter är väl studerad och dess kostnadseffektivitet väl beskriven. Två internationellt sett banbrytande studier från Danmark och Sverige har påvisat att implementering av evidensbaserade metoder för rökavvänjning inför operativa ingrepp reducerar risken för postoperativa komplikationer påtagligt. Förutom minskat lidande för patienten så finns det stora vinster att hämta utanför operationssalen i form av kortare vårdtider, minskad läkemedelskonsumtion, färre återbesök och kortare sjukskrivningar. Rökavvänjning skulle således kunna vara en av vårdens potentiellt mest kostnadseffektiva preventiva åtgärder. Att inte erbjuda rökavvänjning ställer patientsäkerhetsfrågan och läkaretiken på sin spets.

17 november
Aktuellt om influensaläget

Deltagare: Annika Linde, Åke Örtkvist

1 december
Som förskrivande läkare bidrar vi till miljöförstöringen!

Insikten att läkemedel kommer ut i miljön och att detta kan ha negativa effekter är tämligen ny. Sverige ligger dock långt fram, bland annat med miljöklassificering av läkemedel. Detta gör det möjligt för läkarna att välja preparat som är så oskadliga som möjligt. Arbetet med att minska miljöeffekterna måste också bedrivas på internationell nivå.

Deltagare: Ingrid Eckerman (moderator), Åke Wennmalm, Björn Wettermark, Åke Wennmalm

Program: Läkemedel i miljön och vårt dricksvatten. Ingrid Eckerman, Läkare för Miljön

Miljöklassificering av läkemedel, Åke Wennmalm, miljödirektör SLL

Så styrs förskrivningsmönstret bland läkare. Björn Wettermark, Läkemedelscentrum SLL

Nationella och internationella perspektiv. Åke Wennmalm, miljödirektör SLL

8 december
Nationella riktlinjer
– ett hot mot äldres hälsa?

Deltagare: Yngve Gustafson (debattledare), Lars-Erik Holm (Socialstyrelsen, Nationella riktlinjearbetet och öppna jämförelser/kvalitetsregister), Gunnar Akner (evidens för behandling av äldre människor), Lena Molander (blodtrycksbehandling), Anders Hernborg (diabetesriktlinjer)

Socialstyrelsens nationella riktlinjer omfattar allt fler sjukdomsgrupper. Kvalitetsregister och öppna jämförelser i SKLs och Socialstyrelsens regi utvärderar i vilken utsträckning riktlinjerna efterlevs. Det saknas som regel vetenskaplig evidens i riktlinjerna för behandling av personer över 80 års ålder och av äldre människor som samtidigt har flera olika sjukdomar. Läkemedelsbiverkningar är idag den kanske vanligaste orsaken till att äldre människor läggs in på sjukhus i Sverige och en strikt efterlevnad av de nationella riktlinjer för äldre människor med multipla sjukdomar riskerar att förvärra situationen. Behövs särskilda nationella riktlinjer för äldre människor och hur kan man mäta kvaliteten i behandlingen av multisjuka äldre människor?

15 december
Doktor Carlander i praktiken

Föreläsare: Gudrun Nyberg

Berättelsen om Christofer Carlanders arbete som familjeläkare i Göteborg 1793–1814. Underlaget är hans egna omfattande journalanteckningar, attester och brev som förvaras i Svenska Läkaresällskapets arkiv på Riksarkivet. Carlander hade en enorm klinisk erfarenhet och var samtidigt mycket beläst och kritiskt analyserande. Han befann sig alltså i medicinens frontlinje. Fokus kommer att ligga på hans arbetsförhållanden, personlighet och speciella humor.
 

. . . . . . . . . . . . . . . .

Våra samarbetspartners